Sofia

Eller nåt. Magen har verkligen hållit sig stabil, vilket är ett under med tanke på att antibiotika har en tendens att få magen i obalans. Jag har ätit antibiotika i 8 dagar, om tre veckor kommer min läkare ringa och då får vi se hur det har gått med läkningen av såret.

Jag är helt enkelt i en "vänta och se" - fas. Vilket i sig är lite jobbigt, men va fan. Jag får väl bara bita ihop, det är ju någonting som jag blivit rätt bra på.

Men i övrigt så är jag pigg och glad, jag har hittat en balans med träning och kost, det känns hur bra som helst. Det är ju rätt lugnt nu och då blir det inte lika mycket uppdateringar. Men på något sätt känns det som att jag borde uppdatera när det är bra också, för att visa att det inte är en "omöjlig sjukdom". Det är tufft ibland, så klart. Men det går att hitta glädje, det går att få en bra liv ändå. Vi kanske måste anstränga oss lite mer, men det är värt det. Jag tänker inte låta min sjukdom stå i vägen för min glädje (trots att jag är arg på allt ibland). Och det ska inte ni heller göra.

Jag hoppas att alla Chronsare där ute har det bra... och, ja mina vänner också som orkar läsa hur det går för mig.


Jag för några helger sen när jag busade och hade kul men människor från runt om hela Sverige.



Life isn't about waiting for the storm to pass, it's about learning to dance in the rain.